Juli 2008

Dansen börjar i stillhet. Så är det alltid. När ingenting annat återstår finns dansen. Rörelsen tar över tanke och initiativ. I ett ständigt sökande efter mening är det kroppen som bär rörelsen mot ett fysiskt och intellektuellt sammanhang. Genom dansen återfår kroppen sina konturer och jag blir medveten och delaktig i tid och rum. Rörelsen kräver energi och tar den. En ständig obalans ska rättas till och inordnas i ny form. Ha! Så lurar jag döden även denna gång.

Tillbaka